Tidslinje

I denna kronologiska tidslinje finns händelser och datum med anknytning till spår av Förintelsen i Vätterbygd.

Maj 1939

Koncentrationslägret Ravensbrück tas i bruk

Av alla läger som den nazistiska regimen upprättade var Ravensbrück det enda kvinnolägret. Här placerades kvinnor med judisk börd, politiska fångar och kvinnor tillhörande andra minoritetsgrupper som också förföljdes av nazisterna. Ravensbrück var inte ett förintelseläger men hade ändå en av de högsta nivåerna av dödlighet efter förintelselägren. Omkring 150 000 fångar registrerades under lägrets existens och cirka 20 000 – 30 000 av dem dog.

Ravensbrück utgjordes av ett huvudläger med flera satellitläger. Fångarna arbetade i fabriker och verkstäder. I lägret fanns det många barn. En del av dem kom dit tillsammans med sina mödrar och mellan 800-900 barn föddes i lägret. Många av spädbarnen dog när mödrarna inte kunde amma dem på grund av att mödrarna fått för lite mat. För många barn var livet i lägren det enda liv de kände till.

1 september 1939

Andra världskriget bryter ut

Andra världskriget startade med Nazitysklands anfall mot Polen. Den 17 september 1939 anfölls Polen även Sovjetunionen. Inom några veckor hade Polen fallit och styckats upp av de båda angriparna. Tyskland kom att stycka upp Polen i två delar. En del införlivades i det tyska riket medan den andra delen bildade det så kallade Generalguvernementet. Direkt började livet bli svårt för Polens judiska befolkning när de tvingades att flytta till Generalguvernementet. Under 1940 bildades sedan de första getton dit judar tvingades.

1940

Planering för beredskapssjukhus i Sverige

Under 1940 påbörjade den svenska myndigheten Kungliga Medicinalstyrelsen ett arbete med att förbereda för fler sjukvårdsplatser i händelse av krig. På olika platser runtomkring i Sverige undersöktes vart och vilka byggnader som skulle kunna användas som beredskapssjukhus. I planeringen utgick myndigheten från att de ordinarie vårdplatserna inte skulle komma att räcka till. Västra skolan i Jönköping är en plats som antecknades som möjligt beredskapssjukhus tillsammans med andra platser i Småland.

1944

Planer på att rädda norska fångar tar form

Den norska diplomaten Niels Christian Ditleff arbetade på den norska legationen i Stockholm. Under en längre tid hade han arbetat med hur man skulle kunna rädda norska koncentrationslägerfångar innan det blev för sent. Men den norska exilregeringen meddelade att fångarna skulle räddas först efter kriget, vilket gick i linje med UNRRA:s (United Nations Relief and Rehabilitation Administration) inställning till hanteringen av fångarna: först seger, sedan hjälp åt fångarna på kontinenten.

Men Ditleff gav inte upp. På en middagsbjudning träffade han Svenska Röda korset vice ordförande Folke Bernadotte och under ett samtal fick han över Bernadotte för sin sak. Ditleff tänkte att en hjälpaktion organiserad från Sverige hade möjlighet att faktiskt bli av.

Mars & april 1945

Röda korsets vita bussarna-aktion

Med 36 hastigt vitmålade militärbussar reste expeditionen till Tyskland för att först och främst rädda skandinaviska koncentrationslägerfångar. Svenska röda korsets vice ordförande Folke Bernadotte hade genom förhandlingar med SS-ledaren Henrich Himmler fått tillåtelse att genomföra aktionen. Under aktionens gång skedde fler förhandlingar som gav tillåtelse att utöka vilka man räddare. När flera av de svenska militärer som var med behövde åka hem kom det danska röda korset att hjälpa till med personal och fordon.

April 1945

Fångar hämtas från Ravensbrück

Lägret Ravensbrück besöktes av de vita bussarna i början av april samt slutet av april. Först hämtades skandinaviska kvinnor från lägret men i slutet av april hämtades också kvinnor med andra nationstillhörigheter. En större mängd kvinnor fick lämna lägret via tåg mot Lübeck. Många polska kvinnor som var fängslade i Ravensbrück kom sedan till Jönköping.

April 1945

Fångar hämtas från Ravensbrück

4 maj 1945

Jönköpings-Posten skriver:

I Jönköpings-Posten den 4 maj 1945 kan läsarna denna dag läsa följande rubriker:

”Västra skolan utrymmes, tar emot 260 flyktingar”

”Kontingent från de tyska koncentrationslägren hit på tis-dag. – Realskrivningar i idrottshuset.”

I all hast ställdes Västra skolan om till beredskapssjukhus. Alla lektionssalar tömdes på skolinnehåll och gjordes om till sjuksalar. Eleverna fick istället skriva sina prov i Idrottshuset några hundra meter bort.

9 – 10 maj 1945

De första överlevande kom till Jönköping

I ett telegram till Jönköping skickat från Malmö meddelades att 104 polska kvinnor skulle anlända i Jönköping den 9:e maj. Kvinnorna hade tuberkulos men endast 20 av dem var sängliggande. De anlände till Jönköping med tåg och transporterades med ambulans från tågstationen till sjukhuset. Den 10 maj var 100 polska kvinnor inskrivna i sjukhusets diarium.

11 maj 1945

Jönköpings-Posten intervjuade tre överlevande kvinnor

Jönköpings-Postens reporter intervjuade tre kvinnliga överlevande i tjugoårsåldern. De beskrev hårda umbäranden, för lite mat, misshandel och hårt arbete. I intervjun är det intressant att notera hur orden arbetsläger och framförallt förintelseläger redan används. Till exempel berättar en av kvinnorna att hon satt i Auschwitz vilket beskrevs med ordet förintelseläger. I artikeln beskrevs beredskapssjukhuset som välorganiserat och i varje klassrum har sjukhussängar placerats. Ett antal hemvärnsmän placerades kring sjukhuset för att vakta kvinnorna som hölls i karantän i 14 dagar på grund av sjukdomsrisken. I artikeln uppmuntrades Jönköpingsbor till att skänka kläder till kvinnorna via det lokala Röda korset.

Citat från artikeln:

”Det var som en dröm att få komma till Sverige. När man upplevt tio månader i koncentrationsläger och så plötsligt finner man sig vara bland snälla människor, läkare och sköterskor, när man får blommor och gotter, så tror man inte sina sinnen.”

Jönköpings-Posten 11 maj 1945

20 maj 1945

Kvinnor med fler nationaliteter skrevs in

Den 20 maj skrevs kvinnor med fler nationaliteter in i på sjukhuset. I beredskapssjukhusets diarium går det att utläsa att kvinnorna hade bakgrund i följande länder: Frankrike, Estland, Holland, Jugoslavien, Ryssland, Rumänien och Belgien.

31 maj 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 220 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

Juni och juli 1945

Aktionen ”vita båtarna”

I juni och juli 1945 genomförde den svenska staten tillsammans med flyktingorganet UNRRA samt det svenska Röda korset en aktion som fått namnet vita båtarna. Med fem vitmålade fartyg förde man ca 9000 före detta lägerfångar till Sverige för vård och konvalescens. Många av dessa fångar kom från Bergen-Belsen.

30 juni 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 223 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

31 juli 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 241 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

31 augusti 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 251 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

30 september 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 207 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

31 oktober 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 120 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

30 november 1945

Antalet inlagda på beredskapssjukhuset

I slutet av månaden var 10 kvinnor inskrivna på beredskapssjukhuset.

November 1945

Brev till folkskolestyrelsen i Jönköping

När år 1945 närmar sig sitt slut kommer order om att beredskapssjukhuset ska läggas ned. Det finns inte längre ett behov av sjukhusets extra vårdplatser. Denna information har tydligen kommit allmänheten till kännedom; i källmaterialet finns brev från både skolpersonal och mammor till skolbarnen. I breven, vilka har i stort sett identiska formuleringar, finns önskemål om att man mycket grundligt ska desinficera och återställa lokalerna för att barnen inte ska bli smittade av de sjuka kvinnorna. Det stora antalet signaturer på breven från mammorna gör det tydligt att de har gått samman för att framföra sina åsikter.

December 1945 till januari 1946

Beredskapssjukhuset stängdes

Beredskapssjukhuset stängdes och återställdes till skolan. En målerifirma skickade sin faktura över kostnaden för återställning av lokalerna med färg och puts. Till slut är skolan åter en skola igen.